1. Start
  2. Kunskap
  3. Krimpning, lödning, ultraljud

FörbindningsteknikLästid 2 min

Krimpa, löda eller ultraljudssvetsa? Förbindningstekniker i jämförelse

Hur ledare och kontakt förbinds avgör tillförlitlighet, vibrationstålighet och provbarhet. Här är de tre viktigaste metoderna inom kabelkonfektionering.

Motorkabel med krimpkontakter
Från vår produktion: Motorkabel med krimpkontakter.

Krimpning: kall, snabb, processäker

Vid krimpning pressas kontaktens krimphylsa med ett verktyg runt den avisolerade ledaren. Ledare och hylsa deformeras plastiskt och bildar en tät, mekaniskt fast förbindning, utan värme och utan tillsatsmaterial. En andra krimp omsluter oftast isoleringen och fungerar som dragavlastning.

Krimpning är standardmetoden inom kabelkonfektionering, eftersom den går att automatisera och övervaka i processen. Krimpkraftövervakningen jämför kraftförloppet för varje krimp med en referens, och krimphöjden mäts. Det förutsätter rätt kontakt, rätt verktyg och en ledararea som passar kontakten.

Lödning: för lödkontakter och kretskort

Vid lödning förbinder flytande lod ledare och kontakt. Det är lämpligt vid lödkontakter, kretskort och vissa kontaktdon. Vid fintrådiga ledare som senare utsätts för vibrationer krävs försiktighet: lodet stiger upp i ledaren och bildar ett styvt parti där ledaren kan brista vid rörelse. Förtennade ledaränder hör därför i regel inte hemma i krimpkontakter eller skruvplintar.

Lödning kräver erfarenhet, noggrann temperaturstyrning och, vid elektroniska komponenter, ESD-skydd. Hos Powertune sker lödning och förtenning vid ESD-skyddade arbetsplatser.

Ultraljudssvetsning: knutpunkt utan tillsatsmaterial

Vid ultraljudssvetsning svetsas fintrådiga ledare samman av högfrekventa mekaniska svängningar under tryck. Det uppstår en materialförbindande, mycket kompakt förbindning utan lod och utan hylsa. Den typiska tillämpningen är splitsen: en elektrisk knutpunkt där flera ledningar möts, till exempel för jord- eller matningsfördelning i kabelstammen.

Kvaliteten beror på rätt parametrar för respektive area. Hos Powertune tillverkas ultraljudssplitsar på en Schunk Minic III.

Vilken metod passar till vad?

  • Krimpning: standard för kontakter i kontaktdon, kabelskor och ändhylsor (automatiserbar och processövervakad).
  • Lödning: lödkontakter, kretskort och specialfall. Fintrådiga ledare i vibrationsutsatta lägen krimpas hellre.
  • Ultraljudssvetsning: splitsar och knutpunkter för flera ledningar (kompakt och utan tillsatsmaterial).

Vilken teknik som passar ditt projekt bestämmer vi i konstruktionen, beroende på kontakt, area, omgivning och antal.

FAQ

Kort besvarat.

Är en krimpförbindning bättre än en lödförbindning?

För kontakter i kabelstammarnas kontaktdon oftast ja: krimpförbindningar är reproducerbara, snabba och går att övervaka i processen. Lödning är fortfarande rimligt där kontakten är konstruerad för det, till exempel vid lödkoppar eller kretskort.

Varför ska man inte förtenna fintrådiga ledare före krimpning?

En förtennad ledarände är styv och kan ge efter under tryck. I krimpen eller i skruvplinten kan förbindningen därigenom lossna, och vid övergången till den flexibla ledaren finns risk för brott vid vibration.

Vad är en ultraljudssplits?

En elektrisk knutpunkt där flera fintrådiga ledare svetsas samman av ultraljudssvängningar under tryck, utan lod och utan hylsa. Därefter isoleras knutpunkten, till exempel med krympslang.